Övrigt stöd för personer med fibromyalgi

Fibromyalgisymtomen kan försämra arbetsförmågan oavsett yrke och position och öka sjukfrånvaron. Om du av en eller annan anledning inte klarar av att arbeta, talar man om problem med arbetsförmågan. Vårt servicesystem erbjuder emellertid ett stort urval åtgärder för att stödja arbetsförmågan.

Varför löns det att ta hand om sin arbetsförmåga?

Alla tjänar på att stödja din arbetsförmåga: du själv, din arbetsgivare och samhället. Om du klarar av att fortsätta att jobba, ger det dig ekonomiska fördelar nu och under pensionsåren, du får sociala stimuli, meningsfulla aktiviteter och ramar för din tidsanvändning. Arbetsgivaren får å sin sida behålla sin kunniga medarbetare och samtidigt spara in på kostnader för sjukfrånvaro och pensionsavgifter. Och hela samhället gynnas av att du är en arbetande skattebetalare.

Vad innebär arbetsförmåga?

Din arbetsförmåga består av många olika delar och hälsa/sjukdom är bara en av dess dimensioner. Arbetshälsoinstitutet jämför arbetsförmåga med ett hus i fyra våningar. De tre nedersta våningarna beskriver arbetstagarens egna resurser och den fjärde själva arbetet och arbetsförhållandena. Arbetsförmågehuset omges av nätverk av sociala relationer, anhöriga och samhället med sina strukturer och regler. Våningarna i huset bör stödja varandra så att huset hålls intakt. Om den fjärde våningens tyngd, kraven på arbetet, ökar samtidigt som den första våningen, arbetstagarens resurser försvagas, rasar huset.

Arbetstagarens hälsa och fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga är grunden till arbetsförmågan på husets första våning. Den anda våningen består av kompetens inklusive kunskaper och färdigheter, det vill säga utbildning och yrkeskunskap. På den tredje våningen finns personliga värderingar, attityder och motivation. Om du känner att ditt arbete är viktigt och tillräckligt utmanande, stärks arbetsförmågan. På den tredje våningen samordnas också arbetet med det övriga livet. En stressande livssituation (till exempel små barn, äldre anhöriga som behöver vård, skilsmässa/separation, en nära anhörigs sjukdom eller bortgång, ekonomiska svårigheter) kan försämra arbetsförmågan. En enskild person har inte tillräckligt med resurser och timmar på dygnet för att ta hand om allt, vilket kan leda till att sjukfrånvaron ökar.

På fjärde våningen i arbetsförmågehuset finns det konkreta arbetet, arbetsförhållandena och arbetsgemenskapen, chefsarbetet och de metoder som används på arbetsplatsen för att bevara arbetsförmågan, det vill säga ledning av arbetsförmågan. Arbetsplatsens verkliga värderingar syns i ledningen av arbetsförmågan. Är partiellt arbetsföra personer en olägenhet för arbetsgivaren eller en värdefull tillgång att hålla fast vid?

Faktorer i arbetsmiljön som påverkar arbetsförmågan är arbetsro, buller, renlighet, temperatur och om utrymmet är trångt. Det kan till exempel vara förödande för ryggen att hjälpa eller behandla en kund i ett trångt utrymme eller som pedagog bli tvungen att sitta på låga stolar på dagiset. En fungerande arbetsgemenskap är också viktigt för att du ska orka i arbetet. Förutom att stödja dig i arbetet, finns dina trevliga arbetskamrater i bästa fall där för att hjälpa dig att ta dig igenom en tung period i livet. 

varningstecken på nedsatt arbetsförmåga

Arbetsförmågan försämras ofta gradvis. Arbetstagaren märker inte alltid ens att situationen börjar bli oroväckande, men chefen, arbetskamraterna och anhöriga börjar se tecken på att arbetet inte löper som det ska. Bara känslan av att allt inte står rätt till med medarbetaren, räcker för att ingripa i situationen

Varningstecken som visar på risken för att arbetsförmågan försämras är till exempel:

• det känns sällan roligt att komma till jobbet
• arbetstagaren anser sig kunna bättre och vill ha utmaningar
• arbetsuppgifterna känns för svåra eller också är de för många
• livet utanför arbetet tar alla resurser
• konflikter på arbetsplatsen tar energi från själva arbetet
• arbetsdagarna blir ofta för långa
• förseningar, sjuk- och annan frånvaro ökar
• beteendet på jobbet förändras
• arbetsprestationen eller arbetets kvalitet försämras
• arbetskamraterna är bekymrade eller klagar över arbetstagaren
• beteendet tyder på problem med alkohol- eller narkotikamissbruk
• kundresponsen försämras

Om varningstecken uppkommer, är det chefens skyldighet att ta upp saken med medarbetaren. Även arbetskamrater kan uttrycka sin oro över sin arbetskamrat och uppmana hen att ta upp saken med sin chef.

Ofta upprepad sjukfrånvaro, också kort sådan, kan vara ett tecken på att arbetsförmågan försämras. Det är viktigt att arbetsgivaren följer medarbetarnas sjukfrånvarostatistik. På arbetsplatser används olika uppföljningssystem med larmgränser. När den överenskomna larmgränsen överskrids, tar chefen upp saken med medarbetaren och inleder en process för att utreda arbetsförmågan.

Principer för att stödja arbetsförmågan

För att arbetsförmågehuset ska kunna stå upprätt krävs ett friktionsfritt samarbete mellan medarbetaren, arbetsgivaren och företagshälsovården. De flesta arbetsplatser har en modell för stöd för arbetsförmågan som exempelvis kunde kallas modellen för tidigt stöd. I det ingår förebyggande stöd, tidigt och effektiverat stöd och stöd för återgång till arbetet. För att modellen inte enbart blir ett papper som ligger i en skrivbordslåda bör det finnas tydliga spelregler och rutiner för hur den ska användas. De som deltar i samarbetet (medarbetaren, närmaste chefen och företagshälsovården) bör veta vad som förväntas av dem och vilka metoder man använder på arbetsplatsen för att lösa problem med arbetsförmågan. 

Tidigt ingripande är en av hörnstenarna i modellen för tidigt stöd för arbetsförmågan. I dag betonar man vikten av att upptäcka behoven av tidigt stöd innan de egentliga problemen med arbetsförmågan uppstår. Arbetstagaren bör själv ärligt fundera över sin situation och söka lösningar tillsammans med sin chef under ett enskilt samtal.

Lösningar anpassas efter de problem som arbetstagaren har. Är det arbetstagarens hälsoproblem som är orsaken till att arbetet inte löper som det borde eller har arbetsmotivationen försvunnit? Är yrkeskunskapen föråldrad eller ligger konflikter inom arbetsgemenskapen eller stress i livet bakom problemen med arbetsförmågan?

Effektiverat stöd för arbetsförmågan innebär att man söker lösningar med hjälp av utomstående experter till exempel inom företagshälsovården och arbetarskyddet. Om problemen med arbetsförmågan orsakas av hälsoproblem, hänvisas arbetstagaren till företagshälsovården. Efter nödvändiga undersökningar och utredningar ordnas oftast ett nätverksmöte där arbetstagaren, arbetsgivarens representant och sakkunniga från företagshälsovården deltar och gemensamt försöker hitta en lösning på arbetstagarens situation. Samtidigt kommer man överens om fortsatta åtgärder och hur deras effekter ska följas upp.

I stödet för återgång till arbetet ingår att chefen håller kontakt med arbetstagaren under sjukfrånvaron och att nätverksmötet ordnas i god tid innan sjukskrivningen löper ut. Vid behov kommer man överens om att underlätta arbetet eller om inskolning efter en lång frånvaro och att sätta igång med pappersexercisen med FPA och/eller arbetspensionsanstalten.

Den lagstadgade 30-60-90-regeln underlättar uppföljningen av långvarig sjukfrånvaro. I korthet innebär regeln att arbetsgivaren efter 30 sjukdagar ska meddela företagshälsovården om sjukfrånvaron, varefter företagshälsovårdaren reder ut situationen och skickar vid behov arbetstagaren till en läkare inom företagshälsovården.

60-dagarsregeln innebär att man ansöker om sjukdagpenning och rehabiliteringspenning hos FPA.

Före 90 sjukdagar ska läkaren till FPA skriva ett utlåtande B som innehåller en bedömning om arbetstagarens återstående arbetsförmåga och möjligheterna att fortsätta arbeta. Utan detta utlåtande kan FPA inte betala sjukdagpenning efter 90 dagar.

Vad kan du själv göra?

Din egen uppfattning om din arbetsförmåga förutspår din kommande arbetsförmåga. Du kan inte välja att vara sjuk eller att vara frisk, men du kan välja din inställning till saker och ting och hålla upp hoppet. Du kan koncentrera dig på att söka lösningar på dina problem i stället för att förbarma dig över dem. För att du ska klara dig i arbetslivet krävs uthållighet och flexibilitet, som är förmågor du kan lära dig. Att acceptera dig själv och andra som de är hjälper dig att klara av arbetet.

En bra stämning på arbetsplatsen hjälper dig att orka med arbetet. Då och då borde du fundera på hur du bidrar till att bygga upp stämningen på arbetsplatsen. Det är viktigt att du tar hand om ditt eget fysiska och psykiska mående och se till att du hittar en bra balans mellan arbete, vila och fritid.

Framför allt bör du vara ärligt mot dig själv och andra. Om ditt arbete är fysiskt belastande och du inte klarar av det på grund av dina fibromyalgisymtom, tveka inte att söka dig vidare till ett nytt jobb. Du kanske inte klarar av ett specifikt yrke eller en specifik arbetsuppgift, men nog en annan. Det viktiga i den här omställningen är vad du själv önskar av ditt jobb, vad du anser dig vara bra på och vad du klarar av att göra. Vad är du intresserad av och vilka arbetsuppgifter skulle få dig att känna arbetsglädje och engagemang?

Våga drömma och göra en förändring. Lär dig alternativa sätt att arbeta – och leva. Hur ser du på din framtid i arbetslivet när den är som bäst? Vilka resurser och färdigheter har du redan för att nå ditt mål? Eller behöver du hjälp för att nå ditt mål? Vilket är det första steget mot ditt mål?