Kost

Det har inte gjorts mycket forskning om kostens betydelse vid behandling av fibromyalgi. Det är inte känt att kosten eller ett visst födoämne skulle öka risken att utveckla fibromyalgi. Det man vet är att övervikt ökar smärtkänsligheten hos personer med fibromyalgi. Hos överviktiga minskar viktminskning smärtan och förbättrar sömnkvaliteten.

En kost i enlighet med näringsrekommendationerna och viktkontroll är en del av behandlingen vid fibromyalgi. Rätt kostval bidrar till en hälsosammare kost överlag. En regelbunden måltidsrytm och lämpliga portionsstorlekar stödjer viktkontrollen. En regelbunden måltidsrytm består av frukost, lunch och middag och vid behov av 1–2 mellanmål. En regelbunden måltidsrytm håller blodsockret på en jämn nivå, dämpar hunger och minskar frestelsen att småäta eller glufsa i sig stora mängder mat.

En mångsidig och övervägande växtbaserad kost och regelbunden måltidsrytm ger oss mer energi och ökat välbefinnande. Kosten i sin helhet är viktigare än att hålla koll på enskilda livsmedel. Målet bör vara en kost som du kan och orkar följa. Lyssna på din egen kropp och testa det som känns bra och har en positiv inverkan på din ork och ditt välbefinnande. En bra kost ska vara hälsosam, tillåten och stressfri. Den ska ge njutning och stödja viktkontrollen.

Vi blir på gott humör av god mat och att tillreda och njuta av maten med nära och kära och vänner är den bästa formen av samvaro.

Maten som tröst

Dåligt humör, sjukdomskänsla och sugen på något gott att äta. Låter det bekant? Det är helt naturligt att vi vill ibland vill unna oss något gott att äta. Det är också helt ok att god mat ger oss njutning. Genom att äta kan vi reglera våra egna energinivåer och vårt fysiska tillstånd. Om vi däremot får dåligt samvete av våra begär eller vårt ätande eller om vi äter i smyg, kan det vara fråga om känslomässigt, det vill säga tröstätande. Ibland kan ätande eller frosseri vara ett sätt att försöka dämpa kronisk smärta både kroppsligen och själsligen. Om du känner att du är ansvarsfull och har en tendens att prestera och sätta ribban för dina egna prestationer väldigt högt, kan tröstätande också bli ett sätt för dig att överleva eller ett hjälpmedel för dig att orka. Och det är inte ovanligt att tröstätande så småningom också kan bli en inlärd vana.

Då är det bra att stanna upp för att fundera på vad begäret orsakas av just då. Behov av att äta eller godissug kan också vara ett tecken på en känsla som du inte kan identifiera eller vågar möta som sådan. En del känslor kan vara skrämmande. Du kanske också känner att om du släpper lös din känsla, finns det ingen återvändo och då kommer du att må ännu sämre. Kan det också vara så att du inte känner dig mätt om du känner att du inte är bra nog?

Om du vill hitta andra sätt att överleva förutom att äta, kan du börja med att försöka identifiera de känslor som ligger bakom dina begär. Vad kan det handla om den här gången? Du kan också lära dig att möta dina känslor i stället för att gömma dem eller kämpa emot dem genom att äta. Genom att möta dina känslor kan du också släppa dem, och då behöver du inte fastna i det jobbiga tillståndet.

Om du är arg eller irriterad, fundera på vad du kunde göra för att bli av med dina jobbiga känslor och hjälpa dig över krisen. Om du däremot är modfälld eller sorgsen, stanna kvar i känslan i stället för att dölja den med mat. När du lär dig att identifiera och reglera dina känslor på konstruktiva sätt, kan du arbeta mot de mål som är viktiga för dig i stället för att undvika svåra känslor.

Var medveten om din egen situation och dina behov i stunden och försök att utforska också dina svåra känslor med mild nyfikenhet. Vad försöker dina känslor berätta för dig? Kan du skilja mellan konstruktiva och skadliga tankar och de överlevnadsmetoder som du kunde använda just i den situationen?

Ge dig själv den omtanke och omsorg du behöver.